Den förste nybyggaren

Den förste nybyggaren i Klimpfjäll hette Jonatan Björklund och antas ha kommit från Bjurvattnet utanför Skellefteå. I slutet av 1820-talet ska han ha byggt en liten stuga och ett fähus åt sig och sin familj intill Klimpfjällsåsens branta sluttning. Deras vistelse här blev emellertid mycket kortvarig för redan efter några år överlät de nybygget åt en person vid namn Johan Gabrielsson. Det är genom Johan Gabrielssons nybyggesansökan år 1831 som byn Klimpfjäll fått sitt namn och Norgefarargårdens historia tog sin början.

År 1932 lät han nämligen uppföra ett hus vilket lär vara den västra panelade delen av mangårdsbyggnaden på den nuvarande Norgefarargården. År 1837 sålde han sitt hemman till torparen Jon Andersson från Sidensjö för en summa av 200 riksdaler. Denne Jon lär ha varit en driftig karl som med stor kraft kom att uppodla sitt hemman. Dessutom var han duktig på att tillverka allehanda redskap och husgeråd, vare sig de var av trä, järn eller stål. Han skall även ha varit duktig på att spinna och väva, han gjorde bl.a. vackra linne-huvudkläden som han sålde i Åsele på marknaden.

Sitt nuvarande utseende skall mangårdsbyggnaden ha fått omkring 1860 när gårdens tredje ägare Johan Olof Johansson lät bygga ut stugan mot öster. Denne Johan Olof kom till Klimpfjäll år 1848 och upparbetade sitt hemman med stor kraft.

Med tiden blev han mycket välbärgad och det säga att han skall ha kunnat vinterföda upp emot 20 kor och 3 hästar. Dessutom lär han ha varit stark som ett vidunder, duktig på att bota både människor och djur och skall även ha kunnat tala både norska och samiska. På sina jaktfärder i fjällen råkade han ut för många äventyrligheter. Efter en tid greps emellertid Johan Olof och hans hustru av Amerikafebern och år 1885 lämnade de Sverige. Vistelsen i Amerika blev nu inte riktigt vad de hade föreställt sig och redan efter ett par år dog Johan Olof halvt vansinnig av sorg. Hans fru klarade däremot omställningen bättre och levde några år in på 1900-talet.

Den siste ägaren till Norgefarargården var Arthur Orädd som var barnbarn till Olof Daniel och Sara. Efter hans död 1974 förvärvade Vilhelmina kommun fastigheten och 1981 blev gården byggnadsminnesförklarad.

I dag drivs stället som hembygdsgård där man under sommarmånaderna arrangerar lite olika aktiviteter, håller djur och driver en servering. Dessutom finns här en liten annorlunda stallbutik med bland annat naturprodukter från orten.

Senast uppdaterad torsdag, 18 april 2013 22:58